Resan

Vi räknade med 3 dagar ner och vi startade torsdagen den 8 maj och första etappen var till Trelleborg. Där skulle vi ta färjan till Travemünde för att på så sätt få en natts sömn och lite kortare resväg. Det var ju ingen trängsel på båten och vi fick en bra hytt till slut. Det luktade nämligen så mycket rök i den första hytten så jag bad att få byta. Det gick ju bra eftersom det som sagt inte var så mycket folk och den nya hytten var mycket större. Vi for vidare genom Tyskland och Österrike där vi tog nästa sovstopp i en liten idyllisk alpby som nästan såg ut att vara hämtad från Sound of Music. Den tredje dagen blev lång men på eftermiddagen var vi äntligen framme i Panzano. Allt gick förvånansvärt bra men jag måste säga att italienarna inte är något vidare på att sätta upp vägskylter som man begriper. Plötslig kunde vägskylten man skulle följa borta och man trodde förståss att man missat något och vände tillbaka. Men det hade man inte och ibland dök skylten upp igen och ibland inte. Då fick man hitta på något annat. Märkligt.

Dagarna gick fort och snart var det dags för hemfärd. Vi åkte via Tyskland och färja över till Danmark för vi (Janne) ville proviantera lite öl och annat dryckjom. Vi hittade ett hotell i en liten by nära färjeläget så vi kunde åka tidigt på morgonen och slippa all trängsel. Det är faktiskt väldigt många svenskar som åker över enbart för att handla öl och sprit. Och vilka mängder sedan.

Jag hade inte kört bil så mycket för jag tyckte det gick lite för fort på Autobahn för min del. Och så många långtradare som jag såg på vägen i dessa 500 mil! Hundratals minst. Men när vi väl var i gamla Svedala igen på lördagseftermiddagen tog jag över ratten så Janne fick vila lite. Allt gick bra tyckte jag men så i Småland någonstans fick ett litet rådjur för sig att korsa motorvägen precis framför min bil!  Tyvärr hade han/hon lite dålig tajming så jag kunde inte undvika att köra på det. Som tur var stannade bilen i färdriktningen och jag kunde svänga in till vägkanten. Ingen långtradare eller annat fordon körde in i oss, vilket ju man är mest rädd för. Vi klev ur och letade efter rådjuret men det var puts väck. Lykta och skärm på höger fram var tillknycklade men det gick att köra som tur var. Vi ringde polisen och meddela det hela och sedan fick Janne ta över ratten igen! Jag blev nog lite skakis och vi kom lyckligt hem till Solna lite senare på kvällen.

Bilen måste dessvärre in på lagning när vi kom hem och det tog en hel månad innan den var fixad. Undrar vad de gör på verkstäderna egentligen? Då är man glad att man har leasingbil!

Foton