|
forts.
Nästa dag var det dags för
bowling för några av oss. Schemat var inte så
lyckat så några fridagar för alla 6 fanns
inte. Det var alltid någon som skulle spela. Men vi
lyckades ändå peta in en tur till Oostende och
Brygge och det var bra.
En kväll när vi ätit
en god middag och Janne skulle betala, bleknade han plötsligt
betänkligt. "Min plånbok är borta"
sa hand lite svagt. Jag har alltid gnatat om att han inte
skulle ha pånboken i bakfickan, lätt synlig, så
nu fick jag vatten på min kvarn! Vi letade under stolar
och bord för att se om den bara halkat ur bakfickan.
Men så var det inte. En rekonstruktion började
om var den varit synlig sist men såg ingen lösning
den vägen. Den måste vara här någonstans
sa Janne, och tittade ner i en grop till källarfönstret.
Men det var alldeles svart ute så vi såg ingenting.
Då reste sig en annan av gästerna, en ung tjej,
och tog fram en liten ficklampa som hon lyste ner i gropen
med. Och se, där långt, långt nere låg
Jannes plånbok! Det var ingen som hade så långa
armar så de räckte så vi fick lov att be
krogägaren om hjälp. "No problem, 50/50"
sa han och gick och hämtade den. Kul med folk som har
humor! Flickan fick en slant som tack för hjälpen
och efter mycket trugande så tog hon emot den. Skööönt
att den kom tillrätta!
En annan incident inträffade när
Björn skulle hämta ut pengar från en bankomat
vi spanat in på vår väg till vårt "hem".
Glad i hågen gick han dit för att ta ut pengar
men blev bra snopen när kortet bara försvann i automaten!
Han blev ganska upprörd och gick in i banken och bad
om hjälp. Till slut var det en tjänsteman som förbarmade
sig ochsom tur var hade han ett annat kort som fungerade.
När vi senare skulle ta ut pengar där gick det inte
heller så smidigt, men till slut fungerade det. Vi lyckades
få ut en av tjänstemännen för att visa
hur vi skulle göra och då skötte sig automaten
exemplariskt minsann!
Vår vistelse flöt bara på
och dagarna gick väldigt fort. Varmare och varmare blev
det som sagt men som tur var hade vi ju plats och lite svalare
i "vårt hem". Där fanns framförallt
en KYL! Vi kunde få kalla förfriskningar
och öppna fönstren för korsdrag och svalka
när vi satt och spelade kort. Det var skönt. Den
23:e firade Björn och Ingrid sin 38:e bröllopsdag
och då hade killarna ordnat med en flaska champange
till kylning i vår kyl och med den skålade vi
för "brudparet" på väg till restaurangen.
Trevligt!
Till slut närmade sig avresedagen
obönhörligt. Vi packade ihop och begav oss iväg
samma väg tillbaka men denna gång övernattade
vi i en fin liten by som hette SOTTRUM. Den ligger strax utanför
Bremen, ca 2 km, och vi svängde bara av och hittade denna
idyll. Hotell Henke bodde vi på och det rekommenderas
varmt. Där fanns det stora rum (sådana som borde
ha varit i Gent) och billigt (ca 600:-/rum) inkl. frukost.
Vi åt en god middag på bykrogen (specialrätten)
och spelade lite kort en stund.
Hemfärden gick mycket smidigare
(inga långa stopp) och vi hann även med att handla
lite (!) öl och annat flytande i Tyskland. Hur allt fick
plats är för mig en gåta, det blev väl
lite trångt för oss längst bak men det gick!
Väl tillbaka i Skälderviken väntade en försenad
midsommarmiddag som töserna Ohrberg fixat till, dukat
och klart. Helt underbart. Det var bara att sätta på
potatisen, men först måste ju killarna prova Oves
nya CAB! Under tiden potatisen kokade tävlade vi, tjejerna
mot killarna, i en frågesport som töserna också
fixat. Det gällde att gissa vilka kryddor som avsågs
med hjälp av en del kluriga ledtrådar. Tack Pia
och Vicky för er omtänksamhet och engagemang. Det
värmde gott.
Nästa morgon var det till att
packa vår bil och ge oss av till Solna igen. Det var
lite ängsligt ett tag för vår bil lät
konstigt när vi startade. Det var något med bromsarna
som inte var bra. Men efter en check med lokala Volvoverkstan
så var det bara att köra. Det var något med
kärvande bromsok som låg på och tryckte men
de skulle "smörja till sig" allteftersom vi
körde. Och det gjorde de så vi kom välbehållna
hem igen.
Vi tackar för en väldigt
trevlig resa i goda vänners lag. Tack även Björn
och Ingrid för er gästfrihet och "Björkarna"
för sällskapet. Hoppas vi ses i Köpenhamn nästa
år.
Lotta o Janne
PS.
Halva jag är nog kvar i Gent, i alla fall hälften
av mitt blod, om jag ska döma av alla myggbett jag fick
och som fortfarande kliar! DS.
|
